Tankar om livet.... vi har ett liv och det ska levas !

Ska bli så skönt med en långhelg ska ner och ha lite kvalitetstid med två av mina barn den äldsta och den yngsta...oj vad tiden går tycker det inte var så länge sen han föddes men nu fyller han snart 19 år "lillpojken".
När jag tänker tillbaka hur var det ? Hur blev det så är det en mix av blandade känslor när han föddes så var man precis så där stolt och lycklig... tänk jag fick bli pappa en fjärde gång, är nog lite galen som har så många år med småbarn den äldsta hann flytta innan den yngsta föddes...men "thats my life and I just love it you know"
En dryg vecka efter hans födelsedag blev man totalt knockad och där vänner kan jag säga att ingen"fysisk" träning hjälper utan man bara ska klara det man ska !
När jag och min dåvarande fru mamman till mina underbara ungar berättade " att det är så konstigt jag ser dubbelt som två bilder" vi ringde vårdcentralen och fick komma direkt och sen blev det vidare till sjukhuset och direkt upp på neurologiska avd. så fattade jag att det är allvarligt.
Massor av vita rockar och läkare och sköterskor, röntgen o undersökningar och jag med "lillpojken"  på armen.
När jag/vi senare fick besked så visade det sig att hon fått en hjärnstamsinfarkt och att det var en mycket allvarlig situation nu gällde det att vara stark för hennes skull och barnens...
tankar som kom hjälp.... "jag kan bli en ensamstående fyrbarnspappa" !
"Ulf du går ingenstans du stannar här för jag ska amma det var ingen fråga utan ett ett konstaterande från hennes sida" så det var bara att se till att ta hjälp av nära och kära så att allt funkade hemma med övriga familjen en helt ovärderlig hjälp i en helt galen livshändelse.
Under nio dagar så var jag aldrig utanför sjukhusväggarna och blev kompis med läkare,nattsköterskor och städpersonal.
Jag och "lillpojken" gjorde allt tillsammans och den känslan och kraften som jag fick av det lilla gossebarnet gjorde att allt ordnade sig till slut och jag blev inte den där ensamstående pappan.
När jag nu ska ner till helgen så ska jag och "lillpojken" köra ett Crossfit pass tillsammans för det gillar vi båda och en sak vet jag säkert att jag kommer att få dyngstryk när det gäller antal set/reps...men vet ni vänner det kan jag ta ! :)

Vilket lett till ett par lärdomar som jag burit med mig genom senare delen av livet....
Kan jag påverka det här ? Om svaret är nej...skit i det ! Om svaret är ja...ta tag i det - fokus !
Passa på att ge det lite utslätade begreppet "Carpediem" en innebörd vänta inte med det du tänkte säga eller göra...just do it !

                                                     

Ha en skön weekend för det tänker jag ha !

Ulf